Manda och Alfred Åström blir 1901 de första Bergnäsborna

År 1900 flyttar Manda och Alfred Åström bostadshuset från Långnäs till Bergnäset. Familjen blir Bergnäsets första nybyggare. När roddbåtarna mellan Bergnäset och Luleå ersätts med ångbåt, får skomakaren Alfred fast jobb på ångfärjan Trafik. Manda blir Bergnäsets första telefonist. Så börjar historien om Bergnäset, som den berättas i skriften "Lilla Mandas vandring" av sonen Sten.

– Är han riktigt klok den där som bygger här i ödemarken?! 

Med dessa föga uppmuntrande tillrop från förbipasserande bönder klingande i öronen, jobbade Alfred Åström vidare på sitt husbygge vid Luleälven. 

År 1901 blir timmerhuset Bergnäsets första bostad.

1969 införlivades Bergnäset  i Luleå kommun. I dag utgörs stadsdelen av Gamla Bergnäset, Trollnäs, Trolleberg, Trollheden, Bergstaden och Villastaden. Till Bergnäset hör även Kallax företagsstad och Luleå flygplats. Av stadsdelens 3 800 invånare bor 1 600 i området Bergstaden.

På Bergnäsbron, Bergnäsets landmärke som också brukar kallas Brooklyn Bridge, passerar varje dag 17 000 fordon. När bron invigdes var trafiken inte så intensiv som idag. Bara 2 500 fordon körde varje dygn över bron.

Här kan du läsa historien bakom Bergnäsbron

Men allt började innan det fanns någon bro. Alfred Åström var både skomakare och frisör. Manda tog hand om hemmet. När telefonin slog igenom installerades Bergnäsets första telefonväxel i huset. Som den första växeltelefonisten i Bergnäset kopplade Manda vidare samtal vardagar som helger, dygnet runt, året runt.

Alfred och Manda sökte på alla sätt dryga ut familjens kassa. Efter några år blev Alfred färjbefälhavare på ångfärjan Trafik. Tillsammans med hustrun öppnade han både café och kiosk intill färjeläget. När allt fler nybyggare slog sig ner på Bergnäset, tog Alfred initiativ till Bergnäsets första skola. Han drev fram elektrifieringen och ordnade intressenter till Bergnäsets Belysningsförening, och mycket mycket annat.

Det är Manda och Alfred Åström som lägger grunden till Bergnäset.

Bilderna nedan från Luleå kommuns stadsarkiv:

Utflykt till Bergnäset. I bakgrunden, ovanför mannen med kubb, syns domkyrkan i centrala Luleå. I gruppen märks de tre systrarna Tegström. Henny Tegström & Co var från 1890 den ledande fotoateljén i Luleå med omnejd. Bilden tagen på gamla Bergnäset, mellan nuvarande Skansgatan och Västra brunnsgatan. Foto: Jenny Tegström ca 1910.

Personbil på väg under isen. Männen försöker dra upp bilen med hjälp av kättingar som förmodligen är kopplade till en bärgningsbil. Märk timmerbrötena i bakgrunden till vänster! Bilden från 1960-talet är troligtvis tagen på Granudden, Bergnäset. Foto: Stig Norblad.

Ångfärjan Trafik lägger till på Bergnäset. Till höger syns Bergnäsbron under uppförande. Bilden från tidigt 1950-tal. Nedan: Det var ofta lång kö med bilar som väntade på transport över älven. De sista åren gick färjan var 20:e minut från respektive färjläge. Foton: Leif Schröder.

Bergnäsets smedja, 1933. Bröderna Jonssons smides-och reparationsverkstad. Smedjan låg nära dagens trafikljuskorsning Bergnäsvägen-Färjvägen. Här tillverkades gummivagnar, järnband till trähjul, jordbrukssmide, cykel- och bilrepartioner och inte minst konstsmide. Smeden Jakob Jonsson hade sin bostad intill smedjan. Hans släkt var sedan generationer utomordentligt skickliga smeder. Farfars farfar tillverkade bl a tornuret till Öjeby kyrka, troligen efter de ryska kosackernas härjningar i Luleå och Piteå 1716. Foto: Erland Sundström.

Första livsmedelsbutikerna. M.E Byströms Diversehandel var Bergnäsets första livsmedelsaffär. Byströms låg på Villavägen 1 på älvsidan, ungefär vid nuvarande hörnet Färjvägen-Västra Villavägen. Senare etablerades bla Gottfrid Dahls Diversehandel och i samband med bygget av de sk flygargårdarna 1944, öppnade på Solgatan 13 en Konsumbutik (bilden ovan). 1953 kom det första moderna snabbköpet med kundvagnar, charkuterier, specerier och mjölkavdelning. 1968 flyttades snabbköpet från Kallaxvägen 13 till Stengatan och blev Norrbottens största ICA-handel. Butiksägaren blev synonym med butikens smeknamn – Gunnar ”Snabbis” Sandberg. Källa: Företag i Bergnäset, Jan-Eric Nordström. Okänd fotograf.

Bergnäsets bryggeri. Bergnäsets bryggeri grundades troligen 1906. Det låg nära älven, just intill nuvarande Färjevägen 10. Ägaren Karl Erik Karlsson hade både bostad och ett litet jordbruk på tomten. Där fanns också en isbod för 200 kubikmeter is. Vid stranden låg en 50 meter lång brygga med räls som gick ända in i bryggeriet. Med vagn kördes dryckesbackarna till båtar som transporterade öl och lemonader både till andra båtar på redden och till affärer i Luleå. Vattnet till produktionen togs från en kallkälla på bryggeritomten. På den tiden skojade man ofta om att bryggeriets hästar vägrade dricka annat än Bergnäsets källvatten. Källa inkl avfotograferade bilder: Företag i Bergnäset, Jan-Eric Nordström.

Villor byggs på Bergnäset-Trolleberg. Den första permanenta bebyggelsen etablerades omkring år 1900, men befolkningsutvecklingen tog ordentligt fart först efter 1954, då Bergnäsbron stod klar. Trolleberg började byggas på 1960-talet. Foto: Nils Ahlstrand.

Luleå Airport. Flygplatsen byggdes mitt under andra världskriget, då Norrbottens flygbaskår etablerades av försvarspolitiska skäl. Norrbottens flygflottilj (F 21) verkar inom svenska flygvapnet med förbandsledningen förlagd till Luleå garnison. Flygplatsen delas av flygvapnet och civilflyget. Den civila flygtrafiken inleddes 1944 med den legendariske flygaren Carl-Gustaf von Rosen som kapten på DC3:an Falken. 1969 avgick de första charterresorna direkt från Kallax flygplats till Mallorca och Kanarieöarna. Luleå Airport har i dag närmare en miljon passagerare om året. På bilden: Tankning av SAS DC 3:a Bele Viking, 1950. Fotograf: Rune Espling.

Lyssna på radioreportaget från första civila flygresan från Kallax 1944!

Gymnastik vid Trolltjärn. I Luleå gymnastikförening fanns en grupp med särskilt ambitiösa gymnaster som kallades Gunflickorna. De framträdde första gången i maj 1946 och blev beundrade för sina avancerade och eleganta uppvisningar. Rörelserna var graciösa och smidiga, inte alls som den militäriska och stela gymnastiken från förr. De använde sig även av bollar och andra redskap, vilket var en nymodighet. Foto från 1952: Rune Espling.

Text och redigering: Berndt Tiberg